Hur gör man cava?
Hur gör man cava? Här berättar vi allt du vill veta om cava, hur man gör den och hur man känner igen en. Du får också tips på cava att prova.
Allt du vill veta om cava
Är det bara champagne som är gott? Naturligtvis inte. Det finns många mousserande viner världen över som är bra val när man vill komma ner lite i prisklass. De är knappast sämre, och precis lika goda. Om kanske inte godare?
Spaniens svar på champagne heter cava. Cava är ett mousserande vitt vin eller rosévin som också är världens mest exporterade mousserande vinsort. Cava tillverkas precis som champagne på traditionellt vis där andra jäsningen sker på flaskan.
Var gör man cava?
Spanjoren Josep Raventós Fatjó, som var den förste att producera cava i större mängder och som satte cavan på vinkartan, reste faktiskt till Champagne under 1800-talet för att lära sig hur man gör mousserande vin. Alltså är de inte konstigt att man gör dem båda enligt samma metod.
Tidigare kallades det spanska bubblet för champaña, men det förbjöds när EU:s ursprungsskydd trädde i kraft under 1970-talet. Då började man istället använda namnet cava vilket kommer från katalanskan och betyder källargrotta.
Skillnad på champagne och cava
Till skillnad från champagne behöver cava inte komma från ett specifikt område, men den måste komma från Spanien. Cirka 95 procent av all cavaproduktion sker i de två områdena Katalonien och Penedés i Spanien. Man producerar också cava i andra distrikt som Arragon, Navarra och Rioja.
Tidigare gjorde man cava av de klassiska spanska druvorna macabeo, monastrell, parellada och xarel-lo, men idag förekommer även chardonnay och pinot noir i blandningarna. Druvan macabeo adderar friskhet och kraft, parellada ger elegans och mjukhet medan xarel·lo bidrar med syra, stabilitet och hög alkoholhalt.
Hur gör man cava?
Cava görs enligt traditionell metod vilket innebär att den andra jäsningen sker på flaskan. En cavatillverkare kallas cavista. När druvorna har skördats och pressats får de jäsa en första gång, var för sig till ett stilla vin. Sedan blandar man att druvmusten. Denna blandning kallas coupage.
Blandningen hälls i flaskor medan lite socker och jäst tillförs för att starta processen som ger bubblorna, således kolsyran. Detta kallas tiraje. Vinet förvaras horisontellt liggande i minst nio månader. Under tiden roteras flaskorna och vänds flaskorna långsamt tills de ligger med halsen nedåt. Detta kallas remoción. Tack vare att flaskorna roteras lite vartefter samlas sediment, också kallad la madre, precis vid flaskhalsen och kan avlägsnas. För att göra detta fryser man snabbt ner flaskhalsen i en maskin och tar ut det frysta sedimentet.
Så känner man igen en cava
Därefter tillsätts lite socker och den riktiga korken sätts i. En cava känner man igen på dess kork som ska ha en fyruddig svart stjärna på sig om den är tillverkad enligt traditionell metod. En Gran Reserva kan ligga i 2-3 år i flaska. Trycket i flaskorna kan komma upp i sju bar.
En cava måste lagras i minst 9 månader på sin jästfällning. Står det Gran Reserva på etiketten har vinet lagrats 2-3 år. Hur lång lagringen av vinet efter andra jäsningen är avgör om cavan är ung, en Reserva eller en Gran Reserva. Den yngre cavan kännetecknas av en ljusare färgton och större bubblor. Ju äldre cavan lagras desto mer gyllene blir färgen och bubblorna mindre. Ju längre vinet lagras desto mer smak av äpple och karamell kan framträda.
För att ett vin ska få kallas för cava måste det uppfylla följande krav:
• Vinet ska ha producerats på någon eller flera av de tillåtna druvsorterna chardonnay, grenache, macabeo, malvoisie, monastrell, parellada, pinot noir, trepat eller xarel-lo.
• Druvorna måste komma från ett definierat ursprungsområde, så kallat DO (Denominacion de Origen), vilket består av cirka 160 kommuner som är utspridda över hela Spanien.
• Vinet måste vara gjort enligt den traditionella metoden och ska ha lagrats på sin jästfällning i minst nio månader.
• Vinet måste ha en alkoholhalt mellan 10,8 till 12,8 volymprocent.