Allt om vin från Bourgogne

Här får du veta allt om vin från Bourgogne, hur en Bourgogne smakar samt druvor och tillåtna druvsorter, klimat, kvalitetsklasser och intressant kuriosa.

Allt om vin från Bourgogne

Bourgogne ligger i östra Frankrike och är ett av vinvärldens mest klassiska vinområden. För den inbitne vinälskaren klingar namnet Bourgogne ljuvligt. Här görs många av världens bästa viner, i en stil och med en finess som många av övriga världens vinmakare vill efterlikna. Frankrike har alltid räknats som kvalitetsvinernas hemland och har stått modell för flera klassiska vinstilar världen över.

Vad är terroir?

Kelterna kan ha varit först, men tydligare spår finns efter grekerna. Även om det odlades vin i Frankrike innan, var det romarna som satte Bourgogne på vinkartan och munkarna som på allvar utvecklade vinodlingen. Ända fram till franska revolutionen i början av 1790-talet spelade kyrkan och klostren en stor roll för vinproduktionen. Det var också munkarna som tog sig an den delikata uppgiften att studera de förutsättningar man idag kallar för terroir. Terroir är ett begrepp som sammanfattar vingårdens kvalitet, såsom jordmån, dränering, solexponering, etc.

Redan då delades de hundratals små vingårdslotterna upp, namngavs och klassificerades efter sina unika egenskaper. Senare fråntogs kyrkan och adeln jorden och istället delades den ut i små lotter till bönderna. Vingårdarna splittrades sedan ytterligare och är därför betydligt mindre än i exempelvis Bordeaux.

Hur smakar en Bourgogne?

Det är något alldeles särskilt med Bourgogne, både när det kommer till vinerna och betraktat som distrikt. Det är framför allt ett av världens främsta områden för druvorna chardonnay och pinot noir. I Bourgogne gör man såväl röda som torra vita viner. Man gör också en liten del rosévin samt det mousserande vinet crémant de bourgogne.

De röda vinerna av pinot noir är sällan fylliga men desto mer eleganta, med en balanserad stramhet och toner av hallon, körsbär och jordgubbar. De allra bästa vinerna från Bourgogne har stor lagringskapacitet och hör till några av världens främsta rödviner. Vid lagring fylls paletten ut med toner av tryffel, svamp och choklad.

De vita vinerna av chardonnay ger torra viner med hög syra. Den stålfatslagrade chardonnayen är populär, framför allt i distriktet Chablis, men traditionellt får de flesta vinerna också en tydlig karaktär av ekfatslagring. Vinerna är friska och fruktiga, och med tiden utvecklas smakerna till rika toner av smör, nötter, honung och kryddor – ock utan att förlora sin fräschör.

Mer än hälften av Bourgognes odlingsareal upptas av den blå druvan gamay. Dessa viner är mjuka och lätta, med följsamma toner av röda bär. En Beaujolais nouveau skall drickas direkt, men det förekommer även Beaujolais från de tio Cru-byarna som har en något stramare framtoning och till och med lagras några år.

Druvor och tillåtna druvsorter i Bourgogne

Till skillnad från bordeauxviner där man blandar olika druvsorter, förekommer nästan uteslutande endruvsviner i Bourgogne, alltså viner på en druvsort. Den röda bourgognen görs uteslutande på druvan pinot noir och beaujolais görs på druvan gamay. I de vita vinerna används endast chardonnay och aligoté.

Gamay-druvan står för cirka 55 procent av den totala druvskörden i Bourgogne och odlas nästan uteslutande i Beaujolais. Pinot noir står för 25 procent av skörden medan chardonnay står för 15 procent och övriga druvor cirka 5 procent. Bland de övriga odlar man bland annat druvan aligoté som ger citrusfriska viner. Om aligoté ingår i vinet, måste det anges på etiketten.

Kvalitetsklasser i Bourgogne

Kvalitetsmässigt är Bourgogne ett svårt område för vinköparen. Här och övriga Frankrike är det aldrig det enskilda vinet som klassificeras utan ursprunget. Det är viktigt att lägga på minnet eftersom det kan innebära att en högre klassificering per automatik inte betyder att vinet är av högre kvalitet än ett som har lägre klassificering. Detta beror på att vingårdarna oftast är uppdelade och ägs av många olika småodlare. Det beror också på tidigare arvsregler som gör att vingårdarna ofta kan ha många ägare. Med andra ord kan viner från en och samma vingård vinerna variera från högt till lågt.

Premier cru och Grand cru

Enskilda vingårdar i Bourgogne betecknas climat eller clos. De bästa blir officiellt rankade som Grand Cru, vilket är den högsta kvaliteten, eller som Premier Cru som är den näst högsta. Att dessa vingårdar bedöms vara bättre än andra beror på deras bättre läge, också kallad terroir.

I Chablis delas vinerna in i fyra kvalitetsklasser i fallande ordning; Grand Cru, Premier Cru, Chablis och Petit Chablis. I Côte d’Or är vinerna indelade i de fem fallande klasserna; Grand Cru, Premier Cru, Appellation Communale, Appellation sous-régionale och Appellation régionale eller Appellation génerique.

Vad är en appellation?

En appellation är ett franskt begrepp som refererar till en viss jordbruksszon inom en region vars egenskaper är exklusiva just för den geografiska omgivningen. På franska används förkortningen AOC (Appellation d’Origine Contrôlée) eller ibland AC (Appellation Contrôlée). Appellation, som är en kvalitetsgaranti på franska viner, säkerställer växtplats, druvsort, odlingsmetoder, framställningsmetoder och alkoholhalt . Det finns också regler kring vad som skrivs ut på etiketten.

Områden i Bourgogne, från norr till söder

Chablis är det nordligaste området som är som är känt för sina vita och krispiga viner på druvan chardonnay. Chablis ligger inte i anslutning till något av de övriga distrikten i Bourgogne utan är en enklav som ligger 130 km nordväst om Dijon, halvvägs till Paris.

Côte d’Or är indelat i den nordliga delen Côte de Nuits och den sydliga delen Côte de Beaune. Côte de Nuits har de dyraste och mest kända röda bourgognevinerna på druvan pinot noir, medan Côte de Beaune har både röda och vita viner. Söder om staden Beaune i Côte de Beaune ligger ett av världens mest klassiska vitvinsområden. Här produceras chardonnay-viner i en annan stil än i Chablis med ett tydligt inslag av ekfatslagring.

Côte Chalonnaise ligger söderut och gör både röda och vita viner av god kvalitet. Vinerna är lika dom från Côte de Beaune, med möjligtvis lite robustare. De druvor som används, förutom dominerande pinot noir och chardonnay, är främst gamay och aligoté.

Mâconnais gör huvudsakligen vita viner och producerar mer vitt vin än övriga Bourgogne tillsammans. Berggrunden i det här distriktet består mestadels av kalksten.

Beaujolais producerar ungefär lika mycket vin som resten av Bourgogne tillsammans. Här är gamay den dominerande druvan. Distriktet är känt för sina saftiga, lättdruckna rödviner som görs enligt processen macération carbonique vilket innebär att jäsningen inledningsvis sker på stora fat under tryck av koldioxid, utan att druvorna krossas eller jäst tillförs.

Klimatet

Klimatet och jordmånen i Bourgogne gör att vinerna visar upp en ren, frisk fruktsyra och en elegant struktur. Med lagring ökar vinernas komplexitet och djup.

Bourgogne har inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar. Medelhavsklimatet når ibland upp och ger soligt och bra mognadsväder på hösten medan ösregn och hagel kan orsaka stora förluster för odlarna. Jordarna skiftar från krita i Chablis till hårdare kalkskiffer på de övre sluttningarna och bördig finjord på de lägre områdena. I Côte de Beaune dominerar flinta, kalksten och lera, och i Beaujolais vittrad, sur granit.

Visste du detta om Bourgogne?

Bourgognes vingårdar kallas climat. Vingårdar omgärdade av murar har ofta tillhört kloster och benämns som clos.

Ett vingods som mer liknar ett château i Bordeaux kallas ofta domaine i Bourgogne.

Namnet Bourgogne kommer från det folk som härstammande från Bornholm i Skandinavien. Runt 400 f.kr. slog de sig ner i krokarna av Geneve och riket expanderade ända ner till Provence.

Negociant är den franska termen för en vinhandlare som köper in vin och druvor från mindre gårdar och sedan säljer under sitt eget namn.